White Person (Erika), Handsome (Karl) and Lady (Sara)

Så kom vi äntligen iväg med cookstovsen och 800 kg pellets till vår by, Borebor Selassie, utanför Dejen.

Jag hade råkat åka på en liten men envis magsjuka och fick börja vistelsen i Dejen med ett läkar besök. När jag skrev in mig så ville de ha min pappas namn, jag har ju en fantastisk pappa, så jag förstår dem. Resten gick bra, 25 Birr (8kr) fattigare och några piller rikare fick jag gå hem och kvicknade till ganska fort. Detta var även Saras födelsedag och vi firade så gott vi kunde. Dejen är som en lien håla i vilket land som helst, händer inte så mycket där och nu i fasta-tider så finns väldigt litet matutbud. Så festen blev på grannhotellet, veggiepasta och Injera (en öl..) och plastpås-inslagen Brazil-tröja (till fotbolls VM nästa år) som present.

Utöver dessa aktiviteter har vi varit mycket i byn, där är det jätte kul att vara. Vi har delat ut och byggt cookstoves, då de har lite IKEA-tänk och skickas platta för att byggas ihop på plats. Alla i byn är glada att få vara med och vi är glada att de hjälper oss att utvärdera cookstoven. Vi hade som tack ordnat så vi kunde dela ut en solcellslampa till alla deltagande familjer, vilket uppskattades då ingen har tillgång till el. 

Cookstove bygge

Säkerhetstest av cookstoven

Vår bärhjälp när vi skulle dela ut pelletsen

Cookstove möte

Och igår så ordnade kvinnorna som är med i studien en fest åt oss, som stackars Karl missade på grund av en skadad fot. Jag och Sara fick desto mer mat, jätte god Injera med Potatis, Rödbetor, en stark linssås och tomat&chili röra, de hade också köpt cola åt oss. De gick och fyllde på tills vi inte kunde få i oss en endaste bit till. Först när vi började på kaffet så kunde kvinnorna lugnt sätta sig ner och äta själva. Detta har vi varit med om tidigare när vi blivit bjudna på mat, först när man ätit upp så vill kvinnorna sitta ner och äta. Denna gång så hade de ordnat en kaffe ceremoni  på Etiopiska fester dricker man kaffe i tre omgångar, så vi hann sitta alla tillsammans och njuta innan vår chaufför kom och vi skulle åka.

Några av våra deltagare (dock inte en så fantastisk bild av mig) . Vår tolk i gula hjälmen. 

De sista kilometerna till byn håller det på att byggas en väg och det är mer som att köra på en åker än en väg. Vi fick därför ordnat med en chaufför som skulle ta oss till och från Dejen. Denna person kan nog vara en av de sämsta på att köra bil. Häromdagen tutade han åt en handikappad man som fick kasta sig ur vägen för att inte bli ner mejad, mycket speciell människa. 

Idag är vi tillbaka i Addis och har vi haft en matdag igen, letat thai-mat men fick nöja oss med Kinesiskt. Sedan hittade vi scandinavian bakery och Stockholm bar och restaurang där vi ska på middag ikväll. Detta är inget jag brukar göra men vad jag längtar efter lite andra än Etiopiska smaker! 

Karls gata

Idag fyller jag dessutom 20 år, så nu ska det firas! Jag låter ett glas rödvin börja kvällen. 

Äntligen cookstoves och lite semester!

Efter en hektisk onsdag så smög sig cookstovsen tillslut fram. Torsdagen ägnades åt en redovisning över nätet tillsammans med några klasskompisar. Vi fick lyssna på vad som försegicks hemma och råkade bli inlåsta i Getachews korridor på universitetet i samma veva. Ett äventyr som slutade lyckligt och vi kom ut efter lite om och men. Vi gick till universitetets källare och hämtade ut våra två cookstove modeller och provvek dem med en bänk proppfull av nyfikna killar.

Karl bygger cookstove

Torsdagen firade vi med Italiensk mat, det var den bästa på länge. Vi var ute på Jolly, dansade en stund och njöt av att cookstovsen var ordnade och att vi tog den första riktigt lediga tiden sen vi kom hit. Under fredagen letade vi thairestaurang, utan att riktigt lyckas, drack jätte gott kaffe, det mesta kaffet här är jätte bra, och bara tog en chill dag.

En sista måltid

I helgen har vi varit i Nazaret, Sodere Resort och badat för första gången sen vi kom hit. Det finns varma källor där och denna resort är byggd med pooler från det vattnet. Vi bodde i den minsta lilla kojan, utan vatten och med en Injera-frukost-buffé, jag hade laddat för färsk frukt och juicer, vilket blev en liten besvikelse när det inte fanns en enda frukt på buffén. Men utöver det var det fantastiskt skönt att få simma lite.

Som synes nedan fanns apor på området, en är anklagad av Sara för att ha snott min klubba. Jag misstänker dock att sara råkade få i sig min också.. Det fanns två trampoliner som jag och Sara nyttjade bra, Sara med ett magplask och ett "oooh" från omgivningen och jag med ett fint lårplask. Men vi hade skoj!

Dagen i Sodere avslutades med lite Etiopisk dans på gräsmattan. 

Imorgon bär det av till Dejen, det ska bli skoj att få komma tillbaka till familjerna där! Dessutom är det Saras födelsedag så imorgon ska hon få vakna till skönsång!

Den som vantar pa nagot gott...Vantar alltid for lange!

En intensiv period i Addis, over en vecka med konstant pluggande typ. Forst en tenta forra torsdagen (tydligen inte fredagen som jag trodde) sedan bli klar med litteraturstudien till inlamningen. Under hela tiden har vi vantat pa vara cookstoves, vi hoppades att fa dom for tre veckor sedan. (Mycket pga. byrokrati men mest dalig planering fran Sverige)  Forst var planen att vi skulle fa ut dom tullfritt eftersom detta ar i "forsknings"syfte, men det tog for lang tid och Universitetet gick med pa att betala 25.000 Birr, mycket pengar, for att fa ut dom, sa idag kom de antligen ut. Men sa nar Getachew kollar invetarielistan sa finns 15 cookstoves! Vi har 20 deltagande familjer.  Nu ska vi ivag pa krismote. Det kommer ju losa sig, men inte optimalt.
Varan stackars handledare, Getachew har verkligen forsokt att hjalpa oss och fixa, sa det kanns jobbigt att studien inte kommer att kunna bli optimalt genomford nar manniskor i var omgivining hjalp oss sa mycket.

Nu skulle jag, (vi) verkligen behova en ledig dag, ladda vara batterier och fa komma med goda nyheter till vara kvinnor i byn som ar hur gulliga som helst. Det kanns jatte jobbigt (och pinsamt - aven om vi inte kunnat paverka situationen) att de i byn som varit sa possitiva, nu fatt vanta jatte lange.

Annars har jag knytit en kontakt med Lions Club har, Hallelujah och ska fa se vad dom gor har i Addis. Har jag tur och hinner sa kommer jag ocksa fa volontar arbeta lite.

Annars har vi druckit fantastiskt kaffe, forstass, testat nattlivet i Addis. Dock inte sa mycket traditionell axeldans dar som i Dejen. Sedan var vi pa bio igar, det kostade 15 kr men var inte i 7 D. Jag har sett reklamen och peppat i en vecka men vill man se 7 D far man bara fem minuters bio, inte en hel film. Det var en liten besvikelse.

Nu ska vi och losa var situation sa vi far aka tillbaka Dejen snarast.
Ha det bra!

Dejen omgång 1

Bästa tipset från säkerhetskillen under Sida kursen var (Han hade tre telefoner, olika simkort, viktig information i alla olika väskor och säkert en upplaga i kallingarna med - så mycket han sa var en smula överdrivet för våran resa); "Ta det försiktigt i trafiken", jag har under hela mitt liv  totalt inte sätt så många bilar liggandes på sidan/taket som färden till och från Dejen. 

En bättre vy-bild över Etiopiens Grand Canyon kommer!

Så har vi nu spenderat två veckor i Dejen och påbörjat fältstudien. Vi arbetar i en By 20 km norr om Dejen, åker dit med en lite oskön chafför, har en trevlig tolk som hälper oss (ingen stjärna på engelska men det är viljan som räknas). Vi har börjat ta data på hur mycket kodynga och ved som våran grupp, med 20 personer, i projektet använder när de lagar mat för att kunna jämföra det med när vi introducerat cookstovsen. Ytterligare ett test är hur lång tid och hur mycket virke det går åt att koka 5 liter vatten på deras öppna eldar. Vi gör sedan om testet med cookstovsen och jämför data där också. Alla deltagarna är väldigt glada och possitiva, de bjuder in oss att äta Injera och är väldigt välkomnande. 

Injera ätning med vår Tolk hos en av kvinnorna som är med i studien

Karl in action

Water Boiling Test

Injera bakning

Vi har även börjat få en batteri samling sedan en liten tjej gick runt och lekte med ett gammalt batteri och Karl sa att det är dåligt, ge det till mig. Nu vill alla barnen ge oss gamla batterier. Recykling i Addis är planen!

Vi har alltid en flock med barn som nyfiket följer med oss runt i byn när vi påtar på. I byn är alla nästan jordbruksarbetare och har många djur som vi klappar och de skrattar åt oss. De skrattar mycket åt oss här, en kultur grej men väldigt trevlig. När man försöker dansa deras axeldans eller prata Ahmari så skrattar de när man gör fel, vilket är på sitt sätt välkomnande. När jag kommer hem och gör samma sak, ha förståelse, det är bara med kärlek!

Vi skriver mycket på vår studie och vi joggat lite grann, hög höjd och backit landskap är en bra kombiation. Nu har träningen mot tjurruset börjat. Hoppas att orka med i Sanna och Carros tempo! Rummen är okej, vi har el och vatten ibland. De är vanliga eluttag här men lite smalare, så det går inte att ladda datorerna med annat än saras adopter. I min adopter passar inte med dators uttag, den är för smal. Väldigt opraktiskt och något jag aldrig reflekterat över, varför är det så? 

Byn består av en asfalterad väg genom ”centrum” och sedan några grus vägar ut från den. Nilen går en bit bort i en dal, det är torrt men vackert här. På gatan är det folk, getter och åsnor överallt. Typiska uttryck är ”yoyoyo”, ”where you go”. Folk är nyfikna men inte så bra på engelska. Klädkoden är långärmat och långbyxor på gatan och folk går runt med gevär. Jag tycker fortfarande att det är läskigt  värst var det efter en öl-kväll när en snäll man med sitt gevär skulle kolla att vi kom hem men vi inte riktigt fattade vad han ville när han följde efter oss.  

Kontraster av en annan kultur. En av alla trevliga män med gevär.

Vi har inte märkt av afria-time på det sätt vi trodde vi skulle, mer än att det tar en väldans tid varje gång vi ska beställa mat. I slutet av denna Dejen vistelsen växte en stor matfrustration fram. Vi har ätit Injera med kött, ägg och linser. Vill man variera finns en pasta. Största cravingen var efter grönsaker och frukt! 

Tillbaka i Addis försöker jag bota detta, äta fruktsallad och beställa all mat jag känner igen på menyn. Nu ska jag dock fortsätta plugga inför tentan på fredag. 

Ha det bra så länge!