Allting som är trevligt är bra för magen: White Person (Erika), Handsome (Karl) and Lady (Sara)

Så kom vi äntligen iväg med cookstovsen och 800 kg pellets till vår by, Borebor Selassie, utanför Dejen.

Jag hade råkat åka på en liten men envis magsjuka och fick börja vistelsen i Dejen med ett läkar besök. När jag skrev in mig så ville de ha min pappas namn, jag har ju en fantastisk pappa, så jag förstår dem. Resten gick bra, 25 Birr (8kr) fattigare och några piller rikare fick jag gå hem och kvicknade till ganska fort. Detta var även Saras födelsedag och vi firade så gott vi kunde. Dejen är som en lien håla i vilket land som helst, händer inte så mycket där och nu i fasta-tider så finns väldigt litet matutbud. Så festen blev på grannhotellet, veggiepasta och Injera (en öl..) och plastpås-inslagen Brazil-tröja (till fotbolls VM nästa år) som present.

Utöver dessa aktiviteter har vi varit mycket i byn, där är det jätte kul att vara. Vi har delat ut och byggt cookstoves, då de har lite IKEA-tänk och skickas platta för att byggas ihop på plats. Alla i byn är glada att få vara med och vi är glada att de hjälper oss att utvärdera cookstoven. Vi hade som tack ordnat så vi kunde dela ut en solcellslampa till alla deltagande familjer, vilket uppskattades då ingen har tillgång till el.

Cookstove bygge

Säkerhetstest av cookstoven

Vår bärhjälp när vi skulle dela ut pelletsen

Cookstove möte

Och igår så ordnade kvinnorna som är med i studien en fest åt oss, som stackars Karl missade på grund av en skadad fot. Jag och Sara fick desto mer mat, jätte god Injera med Potatis, Rödbetor, en stark linssås och tomat&chili röra, de hade också köpt cola åt oss. De gick och fyllde på tills vi inte kunde få i oss en endaste bit till. Först när vi började på kaffet så kunde kvinnorna lugnt sätta sig ner och äta själva. Detta har vi varit med om tidigare när vi blivit bjudna på mat, först när man ätit upp så vill kvinnorna sitta ner och äta. Denna gång så hade de ordnat en kaffe ceremoni på Etiopiska fester dricker man kaffe i tre omgångar, så vi hann sitta alla tillsammans och njuta innan vår chaufför kom och vi skulle åka.

Några av våra deltagare (dock inte en så fantastisk bild av mig) . Vår tolk i gula hjälmen.

De sista kilometerna till byn håller det på att byggas en väg och det är mer som att köra på en åker än en väg. Vi fick därför ordnat med en chaufför som skulle ta oss till och från Dejen. Denna person kan nog vara en av de sämsta på att köra bil. Häromdagen tutade han åt en handikappad man som fick kasta sig ur vägen för att inte bli ner mejad, mycket speciell människa.

Idag är vi tillbaka i Addis och har vi haft en matdag igen, letat thai-mat men fick nöja oss med Kinesiskt. Sedan hittade vi scandinavian bakery och Stockholm bar och restaurang där vi ska på middag ikväll. Detta är inget jag brukar göra men vad jag längtar efter lite andra än Etiopiska smaker!